Igår kom nyheten: Stockholms kommun säger nej till fler dubbdäcksförbud!

Fantastiskt bra!

Problemet är bara att istället för att erkänna att dubbförbud är ett enda stort missriktat misslyckande, så blandar politikerna bort korten och börjar tala om dubbdäcksavgift. Visst, makthavare har i alla tider strävat efter att maximera skatteuttaget från folket och här ser man ännu en möjlighet? Men seriöst, dubbdäck räddar liv i trafiken och vem skulle på allvar gå ut med förslag om att införa avgift på andra säkerhetslösningar, så som antisladdsystem (vilket är nästan lika effektivt som dubbdäck, men helt verkningslöst om isen blir halare än ca 0.10 i vägfriktion och enbart dubbdäck funkar)? Tvärtom har vi t o m lagkrav på att använda bilbälte; ingen skulle drömma om att ta ut bältesavgift.

Faktum är att många Europeiska städer har betydligt högre halter av partiklar i luften än vad Stockholm har, trots att de kontinentala städerna inte har ett enda dubbdäck på sina gator. Nej nog är detta utspel om dubbavgifter en täckmantel och dimridå för att dölja det faktum att de tidigare besluten om dubbförbud visats vara usla beslut.

När jag läser artikeln om det nya ställningstagandet av Stockholms ledning, så får jag känslan att det egentliga problemet är att "någon nära Gud" inte borde ha skrivit på överenskommelse med EU om partiklar. Nu sitter vi med ett avtal, baserat på mätning av partiklar med en måttenhet "PM10" som är vetenskapligt sett mycket dålig för ändamålet (läs mer om varför PM10 är uselt mått i Wikipedias intressanta artikel "Luftburna partiklar").

Hursomhelst är beslutet att stoppa fler dubbdäcksförbud ett värdefull riktningsändring. Som vi säger i Norrland, ett riktigt "Lappkast" (namn på ett skickligt trick för att snabbt vända sig helt om med löparskidorna på).

Kör med insidan,

Johan