Sänkt fart och fördubblat antal döda

I Dalarna omkom ifjol 12 personer i trafiken, vilket är rekordlågt. Snittet över de senaste åren är 14 omkomna, samt naturligtvis mångfaldigt fler svårt skadade. Igår rapporterade Dalarnas Tidningar att hittills i år har 25 omkommit, dvs mer än en fördubbling mot ifjol. Suck...

Mer än 10 % av årets omkomna i Dalarna har drunknat. 10 % drunknade är en tillfällig topp, men jag minns att en kollega på dåvarande Vägverket för ca tio år sedan konstaterade att i Norrbotten hade över 5 % av de omkomna i vägtrafiken drunknat, sett över fem års utfall. En viktig säkerhetsutrustning mot bl a drunkning är nödhammaren, vilken jag tidigare skrivit om. Nödhammare finns på Biltema för 60 kr och kan också skaffas via flera försäkringsbolag. Den borde vara lagstadgad, precis som bilbältet. Med hammarskaftets infällda knivblad klarar man att hängandes upp-och-ned kapa bilbältet och hammarens dubb krossar lätt sidorutan. Utan nödhammare finns ett knep. Vänta med att försöka ta dig ut tills bilen är nästan helt vattenfylld. Ta då ett djupt andetag och vänta tills den är helt full. Då är trycket plötsligt lika stort på båda sidor av dörren, så den går åter att öppna. Både nödhammare och detta knep testades med positivt resultat av Mythbusters för några år sedan. Men ordna i vilket fall en bälteskapare.

Det är oklart vilka anledningar som ligger bakom fördubblingen i trafikdöda i vårt län, samma år som hastighetsgränserna sänkts dramatiskt. Min pendlingsväg går genom en liten by som heter Båtsta. Där har hastighetsgränsen först höjts från 50 till 60, för att ett par veckor senare sänkas till 40 km/tim. Över de öppna åkrarna mellan Båtsta och Repbäcken var det förut 70, idag är där 60 trots att där är mindre faror än på genomfart Borlänge som fått en höjning till 80.

Min pendlingsväg har

en handfull platser där alla från trakten vet att det titt som tätt sker olyckor

. Den 90+90-gradiga S-kurvan genom Järnvägsövergången i Repbäcken, där det än idag är 70 km/tim, trots att den inte går att ta i 60 ens med enduromotorcykel. Där brukar det smälla flera gånger varje vinter, ibland flera gånger i månaden. Den feldoserade 70 km/tim Spänvallskurvan där det häromåret var två rejäla olyckor bara på en vecka. Den mycket märkliga 70 km/tim S-kurvan i den branta ravinen vid Lennheden, där det skedde en olycka redan vid årets första halka just på den plats där asfalten lappats på felaktigt sätt i höstas. Ingen av de platser där

vanetrafikanterna vet att det är farligt

, har fått vare sig sänkt hastighetsgräns eller varningsskyltning. Däremot höjdes alltså fartgränsen (tills opinionen krävde sänkning) där det är farligt dålig sikt i Båtsta! Det känns tyvärr rimligt att anta att hastighetsreformen på många håll medfört minskad respekt för hastighetsgränserna och sänkt tilltro till trafikmyndigheterna.

Oavsett fartgräns är det ytterst alltid förarens ansvar att framföra sitt fordon trafiksäkert. I brist på effektivt stöd via skyltning och annat, så finns iallafall bra stöd från fordons- och däckindustrin. Ínvestera i en bil med antisladdsystem; det finns idag även stort urval begagnade bilar med den livräddande "ESP"-tekniken. Bra dubbdäck på ishala vintervägar. Effektiva extraljus. Nödhammare. Sedan ditt eget omdöme; kör inte fortare än att ditt väggrepp med god marginal räcker för att klara kurvan. Förr gick körträning på halkbana ut på att träna teknik att häva sladdar. Idag ligger fokus istället på att lära känna ungefär var gränsen till sladd kan ligga, och sedan se till att hålla farten rejält under den farliga nivån.

Många vägar i glesbygden har låg prioritet för halkbekämpning. Inte ens då vägdriftentreprenören ser att det regnar på frusen väg får halkbekämpning ske i förebyggande syfte, utan först sedan halka konstaterats. Eftersom ingen mäter friktion på t ex Skalstugevägen i Jämtland, blir detta i det närmaste en omskrivning för att först måste en bil halka av vägen. Sedan tar det tid att åtgärda och de som sandar har upp till 6 timmar på sig. Det innebär att de som befinner sig i bakkant på de lägst prioriterade länsvägarna kan få vänta i 6 timmar efter den första halkolyckan innan halkbekämpning sker. We are out there on our own. För egen del tar jag hjälp av dubbade Hakkapeliitta 7.

Kommentera gärna nedan vilken din tolkning är av Nokians slogan "Först. Snabbast. Hakkapeliitta." Min är att Hakkapeliitta står för "Säkrast". Tillsammans med omdömesgill hastighet alltså.

Kör med insidan!

Johan

PS

Surfa in på Träffpunkt Sömn och läs om folksjukdomen sömnapné. Jag var i förra veckan gäst på premiären av deras debattskapande teaterpjäs "Sömnig i Stockholm". Det är ett både lärorikt och tragi-komiskt relationsdrama. Att köra trött kan t o m vara farligare än att köra rattfull, eftersom den som somnat inte ens gör försök att bromsa eller svänga undan. Ungefär var tredje - var fjärde vägtrafikolycka anses vara trötthetsrelaterad. Med en sömnutredning får man veta om man är i riskgruppen för sömnapné. Behandlingen kan vara förvånansvärt enkel. Sedan spelar valet av däck faktiskt in. Buller kan vara trötthetsframkallande. Därför är tystare dubbdäck säkrare än bullrigare dubbdäck. Hakka 7 är klart tystare än mina gamla dubbdäck av annat märke.

comments powered by Disqus