Rättvis dom efter dödsolyckan

Den senaste månaden har varit intensiv på flera sätt. Här följer några exempel relaterade till vägfriktion och vägsäkerhet.

 

SVT Uppdrag Granskning: "Rapporten som inte fanns"

Den 9 oktober sände SVT Uppdrag Granskning ett avsnitt om halkolyckor på en ifjol nyasfalterad etapp på E4 norr om Gävle. Kort efter asfaltarbetena skedde fyra mc-olyckor på sträckan i fråga, varav två med svår skadeföljd; en olycka gav t o m dödlig utgång. Samtliga olyckor uppstod vid filbyte. SVT intervjuade mig om vägars våtfriktion. Under intervjun visade reportern att väghållaren inte delgivit polisens utredare alla mätresultat från de friktionsmätningar som utförts på etappen. Polisen fick bara se godkända friktionsvärden från hjulspåren och olycksundersökningen lades därefter ned. Men det fanns mätvärden som visar att den längsgående skarven mellan den nyasfalterade motorvägens körfält hade så dålig våtfriktion att den motsvarade ruggad is eller riktigt hal hårdpackad snö. Detta agerande från väghållaren chockade mig. Efter friktionsmätning ruggade asfaltentreprenören den olycksaliga asfaltskarven, vilket skapade god våtfriktion. Reportaget kallades "Rapporten som inte fanns" och det börjar ca 20 min 40 sek in i denna sändning.

Det inträffade har skapat många diskussioner hos en rad intressenter. Saklig information om gällande säkerhetskrav för lägsta tillåtna vägfriktion på hela vägbanan inkl förekommande asfaltskarvar, mätmetod osv finner du på SMC hemsida. Förhoppningsvis leder programmet till att hanteringen av låg våtfriktion på asfaltytor skärps rejält. Det finns säkerligen flera förebyggande åtgärder som kan vidtas. Acceptabel våtfriktion ska rimligtvis verifieras INNAN trafik släpps fram i hög landsvägsfart, inte EFTER att olyckor skett. Systematiken för halkvarning till trafikanter bör gå att snabba upp rejält. Rutiner för effektiv korrigering kan antagligen förbättras med förebild från t ex Storbritannien. Där har vägregelverket ett eget kapitel för s k retexturering (återskapande av skrovlig vägyta med god våtfriktion); se kapitel 11 i HD 37/99.

Blank asfalt (blödning, "fetfläckar" osv) kan vid/efter regn i vissa fall bli mycket hal även om man kör på däck som är i mycket bra skick. Asfalt som ser blank ut kan också ha ganska bra våtfriktion, vilket gör att det behövs provbromsning/mätning för att avgöra om ytan verkligen är farligt hal vid vått väglag.

 

Falu Tingsrätt: Friande dom efter fjolårets brandbilsolycka utanför Smedjebacken

Den 14 oktober stod en brandbilsförare åtalad vid Falu Tingsrätt för vårdslöshet i trafik och vållande till annans död, efter en mycket tragisk vältolycka den 12 juli 2012. Brandbil åkte av vägen i samband med utryckning på kurvig och smal väg vid möte med en lastbil. Den tunga brandbilen väjde och kom ut på vägkantens stödremsa. När föraren försökte få upp brandbilen på vägbanan fick fordonet sladd, girade ett kvarts varv och körde genom skyddsräcket på vägens vänstra sida. I den branta slänten slog brandbilen i/av ett par stora träd och välte, varvid hytten demolerades så illa att två brandmän omkom och tre skadades. Åklagarens två huvudargument var att föraren kört för fort och att han placerat brandbilen för långt till vänster på vägbanan.

Tingsrätten hade kallat mig att vittna som sakkunnig, utifrån en detaljerad granskning av vägsäkerhetsbrister jag på uppdrag av Räddningstjänsten gjort av olyckskurvan. Data från en av Vecturas lasermätbilar visar att dödskurvan är rejält feldoserad och lutar åt fel håll samt att vägbanan är mycket ojämn. I samband med vägytemätningen konstaterades okulärt och med muskelkraft också att det nya vägräcket, vilket ersatt det nedkörda räcket, har kraftigt nedsatt krockkapacitet. Orsaken är att räcket är monterat i alltför smal vägbank, vilket innebär att även det nedkörda räcket sannolikt hade krockkapacitet jämförbart med en lamellgardin. I granskningen påpekas att vägens stora ojämnhet i form av deformation nära vägkanten ger mångfaldigt förhöjd olycksrisk; denna relation är härledd utifrån jämförelse mot uppmätt vägojämnhet vid drygt 78 000 svenska trafikolyckor. Kurvan saknade varningsskylt.

Åklagaren hade bett ett par vägexperter vid Trafikverket kommentera den 30-sidiga rapport jag skrivit. De skrev att de med ögonmått konstaterat att kurvan inte lutar åt fel håll. (Du kan döma själv av fotot ovan). De anser också att vägbeläggningen är jämn, eftersom den vare sig har potthål eller liknar en "tvättbräda".

Europanorm EN13036-5 definierar vägojämnhet som att begreppet innefattar alla avvikelser upp till 50 m våglängd från en plan yta; dvs frihet från korta potthål är definitivt inte samma sak som att vägen skulle vara jämn. Ojämnheter med ca 15 - 35 m våglängd är särskilt farliga, då de vid ca 50 - 90 km/tim sätter normala vägfordons chassifjädring i resonans i både vertikal guppning och i form av nickrörelser samt krängning i sidled. Detta kan i synnerhet i tunga fordon orsaka fenomen som bumpsteer och rollsteer, där fordonet girar utan att föraren rört ratten eller girar annorlunda än vad förarens rattrörelser i normalfallet ger upphov till.

I rätten berättade jag om Vägverkets utmärkta studie som visat att på lågtrafikerade vägar så som den aktuella vägsträckan, sker det 6 gånger fler dödliga singelolyckor i ytterkurvor än i innerkurvor. Vidare berättade jag att en av orsakerna är att många ytterkurvor är trafikfarligt feldoserade och saknar trots detta varningsskylt. Det kändes som att mina reflektioner kring det skriftliga yttrandet från vägexperterna fick stor betydelse för rättens bedömning av hur mycket ansvar som kan läggas på fordonsförare att bedöma vägsäkerhetsrisker så som av feldoserad kurva och deformerad vägkant. När inte ens Trafikverkets kompetenta vägexperter stillastående klarar av att rätt bedöma hur vägbanan lutar, hur mycket kan vi då förvänta att fordonsförare ska klara att bedöma? I synnerhet då körkortsutbildningen inte ger särskilt god kompetens om hur kurvtagning av feldoserade kurvor ska utföras.

Tingsrättens dom var kortfattad och tydlig: "

Åtalet ogillas

."

Det känns som en rättvis dom. Alla jag mött både i och utanför rättsalen delar de anhörigas sorg. Men en fällande dom hade varken gett någon form av upprättelse eller varit rimlig utifrån omständigheterna. En fällande dom hade också med största sannolikhet i förlängningen medfört allvarliga inskränkningar i blåljusverksamheten, när det gäller att under utryckningskörning köra fortare än skyltad hastighetsgräns.

 

Statens Vegvesen: Lägre kostnader med trafiksäkrare vägar

Den största vägteknologiska konferensen i Norge är Teknologidagene. Konferensen hålls varje höst i Trondheim. Under en knapp vecka hålls en rad parallella sessioner. I år satte Teknologidagene deltagarrekord och den mest besökta sessionen var Etatsprogrammet Varige Veger och hölls den 24 okt. Där presenterade jag resultat från Varige vegers nyttokostnadsanalys för att införa nya normalsektioner med upp till 1.5 m breda vägrenar och bredare körfält på drygt 2/3 av de norska riks- och fylkesvägarna. Analysen visar att nyttorna är betydligt större än vad många tidigare trott. Dessa nyttor består dels i minskade kostnader för beläggningsunderhåll och dels i kraftigt minskade trafikolyckor i synnerhet med breda tunga fordon. På kostnadssidan står främst investering i bredare vägkropp. Resultaten visar att i kombination med införande av vägkantsräfflor och - vid max 60 km/tim väg - även cykelfält på 1.5 m bred vägren, då är nyttorna av breddad väg större än kostnaderna vid trafik ned till så lite som 500 fordon/dygn.

 

En reflektion efter denna intensiva oktobermånad är att betydelsen av bra däck knappast kan överskattas, med tanke på hur stora vägsäkerhetsrisker som vi möter vardagligen.

För egen del färdas jag numera aldrig frivilligt på riktigt halt vinterföre utan dubbade vinterdäck. Detta efter att med nöd och näppe överlevt blixthalka med odubbade premiumdäck på guppiga och skeva vägar mellan Boden och Sollefteå; skräckresan tog "bara" 25 timmar längre än normalt. Värst var när bilen snurrade handlöst nästan ett helt varv i samband med ett fordonsmöte i Forsmo, strax utanför Sollefteå. Dagen efter köpte jag dubbade vinterdäck och färdas som sagt aldrig mer frivilligt på odubbade vinterdäck vid blixthalka.

Många väljer odubbade däck pga propaganda om farliga partiklar. Innan du väljer vinterdäck, kan det vara nyttigt att läsa detta bildspel om partiklar från industrin. Klicka på flikarna upptill i bild för att se alla bilder. Efter den läsningen kan du garanterat göra ett mer upplyst val av vinterdäck.

November inleds med bl a föredrag om vägfriktion för Riksdagens MC-sällskap.

Kör med insidan,

Johan

comments powered by Disqus