De senaste dagarna efter jul bjöd på lite annat väder än snö och minusgrader som vi tidigare vant oss vid att se i "min" del av landet: plusgrader och regn. Grådis och dimma. Självmordsväder som jag brukar kalla det.
Mycket av det som fallit ned som snö passade på att tina bort under det här dryga dygnet och där det var dåligt plogat blev det snömodd som gjorde att man kände sig som en lokförare. Ingen möjlighet att styra utanför spåren, bara gasa och bromsa med andra ord.

Som medlem i styrelsen i vår vägförening i skärgården blev vi uppmärksam på detta, då det under ett tag under torsdagen blev extremt svårframkomligt. Så det var bara att ringa entrepenören som under dagen fick ta traktorn för att åka ut och moddploga. Låt vara för att det inte hände omedelbart men innan morgon hade blivit kväll så var i alla fall snömodden borta från huvudvägarna. Det är mer action än vad som någonsin förekommit på många av Stockholms stads gator. Där hade snömodden säkerligen fått ligga tills den tinat självmant framåt vårkanten.

Som kuriosa kan nämnas att bilderna i detta inlägg visar en av vägarna i vårt område. Denna väg var också med i Milenniumtrilogin under ett kort ögonblick. Just

denna vägsträcka som ni ser på bilden under, filmades under kanske fem sekunder, när Lisbeth Salander var på väg ut till en sommarstuga (som i filmen/boken omnämndes som Strängnäs). Skillnaden var att då var det sommar och kameran projecerar bilden från motsatt håll. Om man tittar riktigt, riktigt noga kanske man kan känna igen sig även på denna bild.