Däckteknik i form av fyllning med kvävgas används på såväl rymdfärjor och flygplan som på Formel 1 bilar och gruvtruckar. Därmed måste väl pumpning med kvävgas istället för luft ge fördelar även för vardagsbilisten?
Kanske...eller...kanske inte?
Nyfikenheten blossade såklart upp direkt, när jag för ett antal år sedan hörde talas om att vissa däckfirmor börjat erbjuda däckpumpning med nitrogen (kvävgas, kemisk formel N2). Vad säger olika aktörer om kvävgasens förträfflighet? En god väns entusiasm för att pumpa däcken med kvävgas väckte nu lusten att blogga om detta.
En av de däckkedjorna som marknadsför kvävgas till däckpumpning är Däckteam. De lyfter fram en rad fakta så som att N2 är ofarligt för miljön, blandat med argument som att korrekt tryck med vanlig luft är lika bra bara "under förutsättning att du kontrollerar trycket regelbundet, kanske en gång per vecka". Däckteam nämner också minskad drivmedelsförbrukning på 2.5 % och ända upp till 5 %. Den största fördelen sägs vara trafiksäkerhet: "Med jämnt tryck och utan risk för deformering vid köldgrader erbjuder nitrogen i däcken förbättrad väghållning och kortare bromssträckor".
Till de som kritiskt granskat påståenden om kvävgasens förträfflighet i bildäck, hör Sveriges Radio (med en expert från däcktillverkarnas branschorganisation, STRO, som sakkunnig) och tidningen ViBilägare. Just dessa två anser unisont att kvävgas är onödigt för vanliga vardagsbilister. STRO:s expert säger att man för all del kan se en viss nytta, men för privatbilister som kontrollerar lufttrycken minst en gång i månaden eller vid varannan tankning finns det ingen större nytta med nitrogenfyllning. ViBilägares expert Bengt Dieden var mer fyllig i sitt svar. Dieden konstaterade att vanlig luft kan innehålla mycket fukt som ökar värmeledningen och därmed ger högre däcktemperatur åtföljt av ökat däcktryck. Dessutom kan den trycksatta fukten övergå i gasfas, vilket ytterligare ökar däcktrycket (allmänna gaslagen p*V = n*R*T, se här). Kvävgas däremot, är fri från fukt och ger därmed även minskad tryckvariation i däcken under extrema förhållanden. Kvävemolekyler är större än syremolekyler, vilket bromsar läckaget genom slang och däck. Bengt Dieden fortsätter "det finns också många andra orsaker till luftförluster där man inte har några fördelar av att däcken är fyllda med nitrogen. Det kan till exempel vara olika typer av punkteringar, läckage mellan däck och fälg, läckande ventiler eller otäta fälgar. Vid normal användning behöver man därför inte fylla däcken med nitrogen".
Nitrogen är en torr gas där halten av kväve ökats från luftens vanliga 78 procent till 88-95, dvs. en måttligt stor förändring. Ska någon markant effekt i lufttryck ske, så måste hälften av syret läcka ut. Detta verkar alltför osannolikt för att tro på.
Kvävgasens förträfflighet i bildäck har även granskats av "världens smartaste människa", Cecil Adams, i spalten "The Straight Dope". Adams sågar de flesta påståenden om stora nyttor med N2-gasen, men påpekar att den obrännbara gasen kan vara säkerhetskritisk för rymdfärjor och högtflygande flygplan. Avslutningsvis skriver Adams att pumpning med kvävgas är ofarligt och kan ge viss minimal nytta. Är nyttan större än kostnaden? Om din däckleverantör kostnadsfritt pumpar dina nya däck med N2, så varför inte? På andra håll kan det kosta 50 - 100 kr per däck. Lika gärna som att punga ut för lite extra kväve, kan du helt enkelt börja att varje månad kontrollera och vid behov efterfylla däcktrycket med vanlig luft. Detta är en god vana som färre än 3 av 10 svenska bilister har.
Kör med insidan,
Johan
