Frihet.
Smaka på det ordet. Frihet är ett av de mest positivt laddade ord vi har, eller hur?
Tyvärr missbrukas ordet frihet och dess böjningsformer ibland mycket allvarligt. Smaka nu på benämningen "dubbfria vinterdäck". Denna typ av däck är alltså "fri från dubbar". Vad är det för positivt med att sakna dubb, när man kör på mycket hal våt tunn is och inte tar sig upp för backen, inte klarar att hålla bilen på rak kurs pga vägbanans lilla lutning på 2.5 % mot diket, eller i extremfallet befinner sig i en sladd på väg in i fronten på en 60 tons långtradare???
Nej inte är brist på dubb i vinterdäcken nånting positivt, tvärtom. Ett tag funderade jag på om benämningen "dubbfria vinterdäck" är planterad av miljötalibaner i någon del av den statliga förvaltningen. Sedan kom jag att tänka på att benämningen funnits i mycket lång tid tryckt på engelska på odubbade vinterdäck; "Studless tyre". Missbruket är alltså infört av däcktillverkare!
Frihet är någonting fantastiskt viktigt och fint. För mig är dubbfrihet inte att förbjuda dubbar. Dubbfrihet tolkar jag tvärtom som min mänskliga rättighet till ett effektivt halkskydd i form av dubbade vinterdäck, så att jag och min fru kan köra våra älskade barn med måttlig olycksrisk även på såphala och skeva vägbanor i norra Sveriges inland.
En stad med dubbfrihet är alltså en stad jag gärna besöker med min familj när fru och barn vill shoppa. Inte som Uppsala, där vi pga förbud mot dubbfrihet ifjol tvingades vända ut ur stan och åka till en annan stad för inköpen, då jag inte tänker riskera bryta mot lagen och få böter. Till Uppsala undviker vi numera att köra vintertid.
Låt oss hjälpas åt att undvika den missledande benämningen "dubbfria vinterdäck" och istället använda den korrekta termen "odubbade däck". Här kan Nokian som däcktillverkare ta täten och faktiskt förändra sitt språkbruk, så underlättar det för allmänheten. Död åt benämningen dubbfria vinterdäck! Leve benämningarna odubbade däck och i synnerhet dubbdäck!
Negation via prefixet "o-" är för övrigt en gammal fin norrländsk specialitet. Medan sörlänningar säger "dåligt", då säger Norrlänningen "obra". Du känner väl till varför Norrlänningen kom bort i London? När hen gick in på toa, fanns där bara två dörrar att välja på när besöket var över; "IN" och "OUT". Eftersom ingen av dem tydligen ledde ut, blev Norrlänningen kvar där inne ;)Förra vintern totalstängde Polisen under nästan 9 timmar den 3 februari E4 på den 8 mil långa sträckan mellan Gävle och Söderhamn, sedan närmare 100 bilar åkt i diket eller krockat. Vi lär aldrig få veta hur många av olycksfordonen som hade odubbade däck respektive halkskyddande dubbdäck, men det är ingen högoddsare att det var bilar med däck som saknade dubb som råkade mest illa ut när vägsaltet återfrös och E4 blev halare än en nyspolad hockeyrink.
Fram för ökad dubbfrihet i form av rätten att på alla allmänna vägar och gator vintertid köra med dubbade däck!
Dubbdäck ger inte bara skydd för dem i fordonet mot halka samt för gående och andra medtrafikanter som gagnas av att bilens bromssträcka på is förkortas. Dubben ruggar också upp isen så att andra fordon för bättre friktion. Dessutom ruggar dubben upp asfalten ("retexturering") så att dess våtfriktion förbättras. På "feta" blanka asfaltytor är detta en oerhört nyttig olycksförebyggande effekt.
Nackdelen med dubbdäckens retexturerande effekt på asfalt är förstås luftburna partiklar. Det problemet beror till mycket stor del på dåligt utförd asfaltering, vilket framgår av ett stort antal undersökningar som visar att dubbslitaget inte ens är hälften på asfalt med normenlig kvalitet, jämfört med vad det är på vanligt förekommande usel asfalt. Asfaltens brister består bl a i att den inte packats ordentligt pga att det ojämna underlaget inte planfrästs före asfalteringen. Ett annat problem är att asfalten tillverkas med ballastmaterial som har usel kvalitet. Stenfraktion över 11.2 mm kontrolleras för dubbslitageresistens (detta mäts med det s k kulkvarnvärdet), vilket medför att på platser där berggrunden inte ger tillräckligt hållfast sten måste specialsten köpas in från annan ort. För att spara in på transporter av specialsten blandar asfaltverken ofta i material av sämre kvalitet (ortens sten) för alla korn med storlek mindre än 11 mm. Dessa slits naturligtvis snabbt sönder av dubben och bildar luftburna partiklar. Ett sätt att förebygga inblandning av partikelskapande lågkvalitetssten, är att i asfaltkontrakten kräva att allt ballastmaterial ska tas från samma täkt. Innan kommuner och andra väghållare verkligen har tagit sitt ansvar för att tillverka hållbara vägbeläggningar, saknar de alltså trovärdighet i partikelfrågan.
Kör med insidan,
Johan
