Årets förväntningar om dubbdäcksdebatten

I norra delen av landet har snön och tvåsiffriga minusgrader anlänt. I söder har knappt löven börjat falla från björkarna.
Lika säkert som att vintern kommer varje år, är det att dubbdäcksförbudsivrarna, dubbdäcksmaffian eller vad man nu vill kalla dem spinner lös och tänder till. Det brukar börja kunna hända någon gång vid den här tiden på säsongen, likväl som vid den tidiga våren, då ordet partikelhalter förekommer på löpsedlarna.

Roligast de senaste åren har varit att se vad som anländer först: det första snökaoset eller det första onyanserade inlägget om förbud och om hur dåligt det är med dubbdäck. Den som är statistiskt intresserad och gillar att samla på väderfakta av olika slag kan säkerligen utöka sitt intresseområde genom att börja föra statistik på artikelfloran om vinterdäcksdebatten.
Vill man, så kan man med lätthet utöka den till att innefatta även artiklar som spekulerar i trängselskatt, fyrhjulsdrift och halkbekämpning. Och få sig en roande stund bara genom att titta på diagram. Själv har jag faktiskt ett visst mått av statistiskt intresse men kräks däremot åt förbudsivrare och okunskap.

En av förra årets kanske sämsta inlägg stod två docenter för. Jag skrev om det här. På något sätt är det roande, särskilt när det blir så lätt att slå hål på argumenten.
Doktorer ska ägna sig åt att skära i sina patienter, målare skall måla sina väggar och ekonomer skall räkna sina siffror. Det blir så fel när målaren försöker sig på en hjärntumöroperation. Lika dålig lobotomi blir det när läkaren (eller för den del politikern!) försöker berätta för allmänheten vilka däck som skall användas.
Tacksam är i alla fall däck- och motorbloggare som mig, som sarkastiskt kan raljera över tokerierna.

Även om jag själv hatar den här delen av årstiden som nu skall komma så blir det en liten ljuspunkt i tillvaron att vädret blir mer dramatiskt och bilåkandet likaså.
Rotiivorna skall bli extra kul att testa på lite svårare underlag. Förhoppningsvis hinner det komma lite snö i november så att de går att provköra "lagligt" innan jag skiftar över till Hakka R på L200:an.


Min nya Mitsubishi Outlander PHEV skall också få bekänna färg som vinterbil. Inte bara framkomligheten och framdrivningen blir spännande att följa, även köldegenskaperna, med tanke på hur batteridriften skall klara av att värma upp bilen.

Förhoppningsvis blir alltså de kommande månaderna mer spännande än att stirra på en avlövad björk.