Vägfriktion, vägfriktion, vägfriktion...!

Två av de viktigaste nyckelorden under 2013 års Nordic Way kongress om vinterväghållning var

vägfriktion

och

vägsäkerhet

.

Utställare visade upp vägfriktionsmätare av olika typer.  

TWO har nu modifierat sina mätare så att man även kan mäta våtfriktion på torr asfalt. Ett system med smart styrning av vatten från en vattentank vattnar vägen till 0.5 mm (väg)eller 1.0 mm vattenfilm (flygfält) framför mäthjulet. I Vecturas kunduppdrag använder vi bl a TWO-mätare, men också mätare av typ RT3 från Halliday Tech samt min favorit ViaFriction. Denna mäter med hög upplösning och ger riktigt god mätkvalitet även i kurvor (där vi som trafikanter behöver mycket friktion) och kan bl a särskilja friktion på vägmarkeringsstreck från friktion hos asfalten mellan strecken.

ASFT presenterade hur deras SAAB Friction Tester (mycket populär på flygfält) används i projektet "System i samverkan" på landsväg.

 

Vaisala visade en prototyp för optisk mätning av vägfriktion, monterad på biltaket.

Det i särklass mest intressanta föredraget hölls av Torgeir Vaa

, chefsingenjör vid Vegdirektoratet i Trondheim. Torgeir berättade att det förekommer stora fel i de system som automatiskt mäter utlagd sand och vägsalt. Detta kan göra att vägar inte får den goda vägfriktion som väghållaren betalar för. Ett annat problem är att mätetal för vägfriktion kan skilja mycket mellan olika typer av mätare. (Just det exempel som visades var dock enkelt att kalibrera så mätarna visade betydligt mer lika).

Torgeir Vaa uppehöll sig mycket vid betydelsen av hög vägfriktion för att undvika halkolyckor, vikten av att förebygga låg friktion, samt att snabbt varna trafikanterna till dess låg friktion åtgärdats (halkan bekämpats). Han visade ett exempel där Vegvesendet halkvarnade först på söndagen, efter att flera halkolyckor skett på lördagen.

I Norge utreds varje år ett stort antal vägtrafikolyckor av den oberoende statliga haverikommissionen (SHK). Efter en dödsolycka på E16 mellan lastbil och två personbilar kritiserade SHT hårt bristen på olycksförebyggande i vinterväghållningen i Sikkerhetstilråding VEI nr. 2010/02T:
”Statens vegvesen hadde ikke definert spesielle problempunkter på veistrekningen som skulle ha spesiell oppfølging, slik det var beskrevet i funksjonskontrakten. Dette har etter SHTs vurdering medvirket til at tiltak ikke var iverksatt. SHT tilrår at Statens vegvesen innfører rutiner for å identifisere kritiske punkter på veinettet som krever forsterket oppfølging, og implementerer dette i funksjonskontraktene for drift og vedlikehold.” Torgeir berättade sedan om vilka åtgärder som utförts för att förebygga framtida olyckor. I pausen samtalade vi om hur Vecturas metoder kan hjälpa till att ytterligare vässa det olycksförebyggande arbetet i Norge. Redan några dagar efter kongressen kom bekräftelse på samarbete. Härligt att möta så likasinnade i arbetet för ökad vägsäkerhet!

På vägen hem till Borlänge från Nordic Way i Östersund fick vi en påtaglig påminnelse om betydelsen av god vägfriktion, när vi passerade detta lastbilsekipage.

Friktion är i egentlig mening inte en ytegenskap, utan beskriver hur kraft överförs mellan två ytor som gnids mot varandra, t ex däck mot isig väg (inkl ev lager av tunn snö på isen). Vi kan isolera och mäta "vägytans friktion", genom att mäta med standardiserade metoder och kalibrerade utrustningar (referensdäck, mäthastighet, slipvinkel osv). Ett gemensamt minimikrav vintertid i Norge och Sverige är "Minst 0.25 vägfriktion"; på vissa vägar gäller hårdare krav på friktionstalet. På lågtrafikerade vägar tillåts i Sverige att vägfriktionen under några timmar sjunker under 0.25, men på "saltklassade vägar" ska förebyggande halkbekämpning ske så att 0.25 aldrig understigs.

Friktionstalet 0.25 gäller vid mätning med odubbade referensdäck. Ett enkelt sätt att som bilist undvika kritiskt låg friktion mellan däck och väg är att välja riktigt bra däck. På fuktig tunn is biter endast dubbdäck. Mitt val på familjens båda bilar är självklart Nokian Hakkapeliitta dubbdäck, däcket som är världsmästare på is och har vunnit överlägset flest däcktest på isväglag.

Först. Snabbast. Hakkapeliitta. Idag betydde Hakkapeliitta "Väggrepp även innan halkbekämpning utförts på vägar som inte är saltklassade".

Kör med insidan,

Johan

 

comments powered by Disqus