Sen försvann snön

Precis som en riktig skithöstnatt har jag legat och lyssnat till regnet som smattrar ner utanför väggarna medan en febrig son snarkar så jag till slut får lov att bära dottern till min säng och själv krypa ihop i hennes.

till saken hör alltså att sonen ligger i makens säng eftersom han är sjuk och en hönsig mamma som jag vill ha konstant uppsyn över sjuka barn, så maken ligger i sonens säng.

Jag brukar kalla de här situationerna för sängkaruseller.

Så, det regnar alltså ute och på morgonen undrar den febriga sonen om det är sommar nu.

Kvällens tur till simskolan bjöd inte på något annat än väta under däcken, men faktiskt har jag gjort ett litet "eldprov" för två dagar sedan.

I uppförsbacken utanför skolan brukar det vara lite svårt att ta sig upp en halkig dag. Efter helgens snö och veckans första dagars plus-minus-ambivalenta väderbeteende så var den backen glashal, att gå på i alla fall.

Jag parkerar trotsigt med nosen uppåt och efter att ha hämtat sonen drar vi bara iväg.

Bara så där. Lätt som en plätt.

Tack Hakka 7! eller sandbilen eller gräsmattan vi till hälften stod på...

ÄH, TACK HAKKA 7!

 

 

 

comments powered by Disqus