Om att köra med släp - tankar och bilder

Reglerna om drag- och lastvikter är, om inte en djungel, så i alla fall en vildvuxen skog. Först och främst så är det det relativt enkla att inse att stor bil inte får dra tungt fordon. Lätt bil får däremot dra tungt fordon, om man nu tillåts generalisera lite. Det kan ju tyckas vara ologiskt men en liten Nissan Micra eller motsvarande kan enligt den svenska juridiken tillåtas ha en relativt hög dragvikt, säg kanske ett ton. Hur trafiksäkert känns det ekipaget när vi närmar oss 100 km/h?
Samtidigt får en stor tung bil eller lätt lastbil inte dra tyngre släp än 750 kg, såvida inte en myndighet stämplat en annan bokstav än B på körkortet. Och detta oavsett om släpet är helt tomt och utan last. Jag har provat många kombinationer och kan definitivt skriva under på att stort tungt dragfordon alltid känns bättre på vägen med tung last bakom än en liten plåtburk.
Vi har förstås bromssträckor som blir längre men det kan man leva med i jämförelse med när släpet börjar kränga från ena sida till den andra.

Som sagt, lätt att inse – svårare att förstå.
Men så är de svenska reglerna när vi börjar räkna på totalvikter och inte bruttovikter.

Därtill kommer snart nya regler för släpvagn på B-kort – men bara efter särskild prövning. Lägg till det också att det finns något som kallas efterfordon. Det är allt från korvvagnar till byggmaskiner och båttrailers och där gäller andra regler, där är det fordonstillverkaren som begränsar maximala vikten efter dragbilen.
Nästan fritt fram med andra ord, så länge man inte kör fortare än snabb joggingfart har LGF-skylt och ser till att alltid ha belysning, blinkers och reflexer. Såvida inte efterfordonet är tillverkad före 2005, då behövs varken belysning eller blinkers. Och om det inte är mörkt förstås, då får du inte köra alls. Efterfordon är heller inte registrerade så det gäller att veta när det är tillverkat: före eller efter 2005, det är avgörande!

Bäst att båten får lite bränsle också, hon var lite törstig. Men tanka aldrig diesel på en landmack. Den är ofta miljövänlig sådan och det blir sällan bra i en båttank.

Och eftersom vi som bekant är ett land med olika säsonger så följer vinterdäckskravet i trafiken och det ramlar naturligtvis ned även på släpvagnar. Här skall vagnen också ha dubbat (ja nu blev staten plötsligt noga med dubbarn!) om dragfordonen har det. Men kravet finns inte på efterfordon så här går det bra att blanda. Men är hjulen 10 tum eller mindre så är det lite lättnader i begränsningen. På släpvagnar alltså.
Kan tilläggas att däcken på en släpvagn brukar sällan vara varken premiumdäck eller senaste årsmodell, jag tror aldrig jag sett några Hakkapeliitta rulla runt. Så hur mycket dubbens närvaro förbättrar är väl diskutabelt.

Gäsp…någon som fortfarande är vaken?

För den som aldrig haft en kula på sin bil eller kört ett sådant fordon så behöver man förstås aldrig bry sig. Då får man läsa det här inlägget enbart i brist på annan litteratur.

comments powered by Disqus