Statlig halkbekämpning kvalitetssäkrad bara för oss på dubbdäck

Ger dubbfria vinterdäck verkligen bra säkerhet i hela landet?

"-Kör du en bil utrustad med antisladdsystem (ESC) har du en bra säkerhet i hela landet med dubbfria vinterdäck av nordisk modell." Det hävdar Trafikverket på sin webbplats.

Forskningen visar att vid svår ishalka funkar endast bra dubbdäck

I VTI´s utlåtande om vinterdäcks trafiksäkerhetsegenskaper står: "ESP minskar risken för sladd dramatiskt främst på underlag i friktionsområdet 0,5 till 0,2. Dvs på våt väg med dålig textur och normal vintervägsfriktion. Under extrema förhållanden med friktion mellan 0,1 och 0,05 som kan fås med dubbfria däck eller dubbdäck med litet utstick på våt is (underkylt regn) har ESP liten effekt. Här är bra dubbdäck (utstick 1-2 mm) enda lösningen för möjlighet till säker körning." Senare forskning har visat att antisladdsystem ger liten ökning av fordonets prestanda vid hastigt uppkommet dubbelt körfältsbyte på isigt underlag, men att denna ökning är marginell jämfört med den 6 gånger större skillnaden i prestanda mellan bra och dåliga odubbade vinterdäck (dvs odubbade vinterdäck av nordisk typ respektive av europeisk typ). Skillnaden i prestanda på hal is är ännu större mellan bra dubbdäck och odubbade vinterdäck.

Trafikverkets påstående om "bra säkerhet i hela landet med dubbfria vinterdäck" bygger uppenbart på att halkbekämpningen uppfyller en rimlig standard, så att svår halka med vägfriktion under 0.1 á 0.2 inte förekommer. Men uppfyller halkbekämpningen på det svenska vägnätet sådan standard?

Problemställningen i helhet

Trafikverket ansvarar för halkbekämpning på bara 17 % av det svenska vägnätet

Enligt Trafikverket är Trafikverket självt väghållare för ca 98 500 km av Sveriges vägar. Kommuner har 41 600 km gator och vägar. Vägföreningar och andra enskilda väghållare har ytterligare 430 000 km vägar, vilket ger ett totalt vägnät i Sverige på ca 570 000 km. Kanske är det så att halkbekämpningen på de 471 600 km vägar som inte är statliga, inklusive de minst trafikerade enskilda vägar där många av oss börjar och slutar vår bilresa, fungerar klockrent? OM så är fallet, återstår "bara" att titta på de statliga 98 500 km landsvägarna...

Halkbekämpning på statliga landsvägar

För landsvägarna upphandlar Trafikverket snöröjning och halkbekämpning på entreprenad. Halkbekämpningen ska uppfylla krav som anges i kontraktshandlingar. Dessa kontraktskrav finns i ett dokument som heter "Standardbeskrivning för Basunderhåll Väg". 

Allmänna krav som t.ex. hur ofta landsvägarnas skick ska inspekteras och hur snabbt brister ska åtgärdas anges på sidorna 3 & 4 i Trafikverkets standardbeskrivning. Krav på vinterväghållning anges på sidorna 5 - 11. Standardkraven på plogning och halkbekämpning anges på sidorna 8 & 9. Dessa krav på driftstandard är indelade efter vägklass 1 - 5, där klass 1 gäller för de viktigaste vägarna, saltning sker i vägklass 1 - 3 samt enbart sandning i vägklass 4 & 5.

Kraven på driftstandard inkluderar snödjup, ojämnhet (t.ex. spårdjup i tjock isskorpa på osaltad väg), vägfriktionstal och åtgärdstid. I körfälten ska vägfriktionstalet vara minst 0.25 på alla landsvägar, men på de viktigaste vägarna ska friktionen vid högre temperatur än -12 grader överstiga 0.35 och vid högre temperatur än -6 grader ska körfälten där t.o.m. vara isfria. Begreppet åtgärdstid är inte definierat, men av sammanhang framgår att åtgärdstid avser den tid driftentreprenören har på sig att åtgärda en brist gentemot gränsvärde. Redan med detta begrepp "åtgärdstid" spricker påståendet om "bra säkerhet" med odubbade vinterdäck för alla som kör på statliga landsvägar i vägklasserna 4 & 5. I dessa klasser tillåts nämligen att körbanan blir hur hal som helst under nederbörd samt under åtgärdstid på upp till 5 respektive 6 timmar efter nederbörd.

Kartor över Trafikverkets driftområden hittas här (kartan anger om vägen är i vägklass 1-3 eller 4-5, men inte exakt vilken vägklass den har), tillsammans med kontaktuppgifter till driftentreprenör. Man får alltså kontakta aktuell driftentreprenör för att fråga om exakt vilken vägklass - och därmed vilken åtgärdstid - som gäller för vägen i fråga. 

Trafikverket kvalitetssäkrar vägfriktion, men bara för bilar på dubbdäck

Därmed återstår fråga om Trafikverkets påstående "bra säkerhet i hela landet med dubbfria vinterdäck" stämmer för trafikanter på vägar i klass 1 - 3. Vägfriktionen följs enligt Trafikverkets kontraktshandlingar upp med relativt billiga retardationsmätare enligt Vägverkets metod 110:2000. Enligt metodbeskrivningen krävs att "Odubbade vinterdäck i gott skick ska användas" (kap. 3). Driftentreprenörer, beställare och kontrollanter har retardationsmätare i sina personbilar och påstår att de mäter vägfriktion enligt den metod Trafikverkets kontrakt föreskriver. Problemet är att många av dem bryter mot kravet på att mätning ska ske med odubbade vinterdäck, då de kör på dubbdäck när de mäter friktionen!

Oskicket att bryta mot metodens krav på odubbade mätdäck är så utbrett, att det till och med skett vid vetenskaplig jämförelse mellan olika vägfriktionsmätare. I rapporten "Road Grip Test in Arjeplog" från Luleå Tekniska Universitet står nämligen på sidan 26: "The Coralba unit had studded winter tires" (Coralba Digislope är en bland flera utrustningar för mätning av vägfriktion med retardationsmetoden i Vägverkets metod 110).

Vid de årliga tillfällen där Trafikverket anordnar kalibrering av retardationsmätare mot noggrannare friktionsmätare, förekommer systematiskt att driftentreprenörer kör med otillåtna dubbade däck på sina friktionsmätbilar utan att avvisas av Trafikverkets kalibreringsledare. Därmed är de mätningar av vägfriktion på vinterväglag som utförs i samtliga vägklasser på Trafikverkets landsvägar inte kvalitetssäkrade för de trafikanter som färdas i fordon med odubbade däck, utan enbart för oss som kör på dubbdäck.

Det är inte olagligt, men mycket ovanligt, att tunga fordon kör på dubbdäck. Därmed är halkbekämpningen i princip inte kvalitetssäkrad alls för normal tung trafik. 

Undermålig halkbekämpning godkänns

Många av de mätningar av landsvägars vinterfriktion som Trafikverket låter göra, sker enligt ovan felaktigt med dubbdäck, vilket är i strid med gällande mätmetod för den kontrakterade halkbekämpningen. Detta innebär alltså att behovet av halkbekämpning på isväglag underskattas. Dessutom innebär det att uppföljning av halkbekämpning som utförts, felaktigt godkänner otillräcklig halkbekämpning på ishalka.

Brott mot lagen om offentlig upphandling?

Trafikverket ser uppenbart mellan fingrarna på att många av deras driftentreprenörer regelvidrigt kontrollerar sin halkbekämpning med dubbdäck istället för med odubbade vinterdäck. Detta innebär att konkurrensen mellan anbudsgivande driftentreprenörer kan snedvridas, då vissa tror att halkbekämpning på ishalka måste utföras i enlighet med kontraktshandlingarna (inklusive mätmetoden på odubbade däck) till godkänd friktion för odubbade vinterdäck, medan andra anbudsgivare räknar med att det räcker att halkbekämpa så att vägfriktionen räcker för dubbdäck. Detta kan alltså vara ett brott mot Lagen om Offentlig Upphandling (LOU) och därmed möjligtvis grund för Konkurrensverket att döma Trafikverket att betala konkurrensskadeavgift. Det är en fråga för rättssystemet att ta ställning till.

Bilförare på odubbade vinterdäck vilseleds hålla för kort avstånd på ishalka

På många vinterväglag är skillnaden i prestanda mellan dubbdäck och odubbade nordiska vinterdäck ganska små. Men på olika former av isväglag ökar skillnaden och på våt slätpolerad is kan skillnaden bli enorm. Detta får stora konsekvenser, t ex när man som förare av bil på odubbade däck ska bedöma säkert avstånd till framförvarande bil (som mest troligt kör på dubbdäck) och man följer den vid ishalka vilseledande tresekundersregeln som körskolorna lär ut till alla körkortstagare. 

Bra dubbdäck är den enda någorlunda robusta garanten på isväglag

Enligt ovan är Trafikverkets påstående på sin webbplats "-Kör du en bil utrustad med antisladdsystem (ESC) har du en bra säkerhet i hela landet med dubbfria vinterdäck av nordisk modell" inte kvalitetssäkrat. Driftorganisationens dribbel med regelvidrig friktionsmätning med dubbdäck medför, att påståendet snarare är att betrakta som snömos från byråkrater som enbart betraktar verkligheten från baksidan av rigida skrivbord. 

I själva verket är många fordonsförare utelämnade att köra på isväglag som många gånger ger mycket låga friktionstal, där antisladd inte kompenserar för bristande isgrepp hos odubbade vinterdäck. Många av oss kör dessutom en hel del på vägar med betydligt lägre standardkrav för halkbekämpning än på statliga landsvägar.

Det enda däckvalet som ger någorlunda robust trafiksäker framkomlighet på hela det svenska vägnätet är alltså dubbdäck. Mitt val till familjens båda bilar, en Volvo XC90 4WD och en Saab 9-5, är dubbade Nokian Hakkapeliitta. Men inte ens med dessa världsmästardäck på fyrhjulsdrivna XC90:n tog vi oss till Julottan 2015, pga utebliven halkbekämpning vid vattuhalka på Trafikverkets landsväg. Samma sak hände vid Julottan 2013. Detta innebär att 2 av 3 år har vi tvingats avstå delta i Julottan pga utebliven halkbekämpning på statliga landsvägen till Näsåker. Det kan du läsa om i min senaste krönika i Svensk Åkeritidning: "Upp ur ankdammen, Trafikverket!".

Kör med insidan och med dubbar på vinterdäckens utsida,

Johan

 

PS 1

Bilisterna i Dalarna har under vintern röstat fram mig till att bli ledamot i Motormännens högsta beslutande församling; M Kongressen. Det ska bli intressant att få medverka i beslutsfattande om Motormännens kommande aktiviteter, med start vid M Kongressen den 16-17 april.
 

PS 2

Styrelsen för föreningen "Vetenskap och Erfarenhet i TrafiksäkerhetsArbetet (VETA)" har utsett mig till vice ordförande. VETA bildades vid ett möte på Polishögskolan 1994. Föreningen är bl.a. remissinstans till Regeringen i trafiksäkerhetsfrågor, så som Transportstyrelsens förslag till ändrade regler för fordonsbesiktning. I styrelsen ingår experter med gedigen erfarenhet och kunskap inom fordonsforskning, fordonsbesiktning, däckutveckling, trafikutbildning, polisledning samt vägteknik.

comments powered by Disqus